Världens första marina arträkning

Den 4 oktober 2010 offentliggjordes ”First Census of Marine Life”. Den är resultatet av ett mycket omfattande forskningsarbete som har pågått i tio år där delar av världens alla oceaner har finkammats efter liv. Resultatet är minst sagt imponerande. Mycket stort antal arter har upptäckts och det visar sig att det även bland fiskarna, som har antagits relativt välkända, finns en stort antal okända arter. Det här arbetet kan mer anses ge en fingervisning om hur mycket som återstår att upptäcka, snarare än att utgöra något egentligt svar. Totalt finns nu ungefär 250 000 kända marina arter av alla slags organismer och man räknar med att det totala antalet är minst 4 gånger så stort.

Mythbusters

Ett antal gamla myter om livet i havet och livet i allmänhet kan anses ha avlivats med detta projekt. Här kommer några exempel.

Levande havsöknar

De stora relativt släta bottnarna under djuphaven på typiskt ungefär 4000 meters djup har traditionellt ansetts ganska döda. I Nationalencyklopedin (NE) ifrån 1991 finns följande att läsa under rubriken djuphavsfauna: ”Vissa delar av oceanbottnarna långt ifrån kontinenter eller under den arktiska isen är extremt fattiga och kan liknas vid öknar”.

Den marina arträkningen visar att det här inte längre stämmer – öknarna är borta! Visst utgör djuphavsbottnarna en stark kontrast mot  det iögonenfallande myllrade livet i ett korallrev men dött är det definitivt inte. Som vi tidigare har skrivit finns det stora mängder mikrober i djuphavssedimenten och antagligen också i berggrunden därunder. Men arträkningen visar också att det finns avsevärda mängder djur, alltså flercelliga organismer av de typer som vi är vana att se såsom kräftdjur, olika typer av (sinsemellan obesläktade) maskar men även fiskar i de områden som ansågs relativt döda.

Djur kräver inte alltid syre

Att det finns många sorters bakterier som kan leva utan syre har länge varit känt. Sådana bakterier sägs vara anaeroba. Men det är faktiskt först under 2010 som man med säkerhet har kunnat fastställa att det finns ”riktiga” flercelliga djur som kan leva i helt syrefria miljöer.

 

Nanaloricus Cinzia. Lever i helt syrefria sediment
i Medelhavet. Källa – se http://en.wikipedia.org/wiki/File:Spinoloricus.png

Den här organismen är inte stor, bara ca 0,3 mm. Men den är definitivt ingen mikrob.  Dessa märkliga varelser har celler som använder hydrogenosomer iställer för mitokondrier för sin ämnesomsättning. Hydrogenosomerna bildar, som namner anger, vätgas och de finns även i vissa andra encelliga parasiter.

Liv i isen

Bottnarna under de mer eller mindre permanenta havsisarna i Arktis och Antarktis är heller inte döda. Riktigt intressant är att det också finns liv inuti havsisen. Det gäller främst den fleråriga isen som i Arktis visar sig innehålla ungefär 1000 arter endemiska (unika) arter. De flesta är mikrober men ett trettiotal flercelliga djur finns. Det är intressant att fundera på i vlken utsträckning det finns liv i svenska isar och då i synnerhet Östersjöisar. Dessa isar är ju inte fleråriga men åtminstone i norr så ligger de ofta lång tid. Kan det till och med vara så att faunan i isen under vissa omständigheter kan påverka isens egenskaper? Kanske inte så troligt men heller inte omöjligt. Det bör noteras att den ”Arktiska” isens utbredning som det ju ofta refereras till innefattar även de havsisar som vintertid finns på våra vatten.

Den inte så artfattiga Östersjön

Alla som någon gång har ägnat sig åt dykning vet att Östersjön inte är något drömställe när det gäller marint liv. Har man väl vant sig vid kylan och den dåliga sikten upptäcker man att den färglösa världen inte verka bjuda på något överdåd när det gäller fiskar.

Resultaten ifrån den stora arträkningen ger en lite annorlunda bild. Visst finns det lite färre arter i Östersjön än i exempelvis Medelhavet men skillnaden är inte alls så stor som man skulle ha kunnat gissat – det finns ungefär tre gånger så många kända arter av djur, växter och alger i Medelhavet (17000) som i Östersjön.  Det finns också hav med färre antal arter än Östersjön, exempelvis Mexikanska Golfen!

Förklaringen till detta är att Östersjön är synnerligen artfattig på fisk, det finns bara ungefär 180 kända arter vilket faktiskt gör innanhavet till det med lägst antal av alla de i rapporten studerade 25 havsområdena.

Men tittar man på encelliga varelser, eukaryoter (som alltså inte omfattar bakterier eller arkéer) så är Östersjön synnerligen artrik och även när det gäller växter och alger så har Östersjön fler arter än exempelvis Medelhavet.

Allt material finns samlat här: http://www.coml.org/

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>